Den matglade tvillingmamman

Färgade ju håret  också.

Före





Efter


Gött med mörkare igen, det mår jag bättre i! ;)
Får dock se vad länge det blir rött, kan nog bli brunsvart ganska så snart igen :)

Ja det var ju inte konstigt att Oliver skrek en hel natt och en hel morgon som jag skrev om senast... Inte långt efter det blogginlägget så åkte vi upp till akuten. Han lät för bedrövlig, bara grät och hostade och febern steg trots Panodil. Jag var nervös att han hade lunginflammation så jag ville verkligen kolla upp honom.

När vi kom till akuten var det smetfullt med folk och det var sex nummer framför oss bara på att anmäla sig. Men när jag kom in med Oliver var det en anhörig till någon som satt där som sa: "Ni måste gå före, han har krupp. Ring på larmklockan!"

Så jag ringde på larmklockan och jag tror det tog nästan fem minuter innan det kom någon. Iaf så kändes det så. När det iaf kom en personal så tog hon in oss på ett rum direkt, läkaren kom på stört och allt gick kanonfort. Jag blev hypernervös eftersom det blev lite pådrag, tänkte "vad är det för fel egentligen?"

Fick reda på ganska fort att han hade krupp. Han fick cortison flytande och sen fick han inhalera adrenalin ett par ggr. Det blev genast bättre och när han hade inhalerat det och man hörde vad mycket renare han blev i luftrören så slocknade han direkt i Dans armar. Stackars lilla älskling! Han var totalt slut- såklart.
Vad obehagligt för lille pyret att ha så svårt att andas och hosta så fruktansvärt! :(



Det blev som sagt bättre, men det tog inte så lång tid så började det låta sämre när han andades igen. Dom provade att ge honom en inhalation till, men det blev inte helt bra då heller så då blev vi inlagda. Tack och lov bara över natten. Han fick inhalera en gång till under natten, sen på ronden på morgonen så lyssnade läkaren på honom och han tyckte det lät som han var slemig nu bara, inte kruppig. Så då fick vi åka hem.

Ja det var ju också en upplevelse som man hade kunnat klara sig utan. Men nu vet vi iaf varför han varit så hostig och rosslig emellanåt- han har krupp heöt enkelt. Och nu vet vi vad man ska göra och när man ska åka till sjukhuset, vilket känns väldigt skönt.
Nu vet jag också att det var inte en "typiskt jobbig natt" när ett barn är sjukt, det var lite mer än så. Man har ju bara hört vad jobbigt det är när barn är sjuka och att man inte får sova, så man trodde ju att det kanske är såhär illa det är.
Man var ju också så trött så man tänkte ju inte mer på det än att "gud vad pojken hostar och rosslar, han har ju inte sovit en blund!" Jag har hört talas om krupp men aldrig tagit reda på vad det innebär..
Man lär sig allteftersom ;)

Nu är iaf båda barnen feberfria och på bättringsvägen vilket är heeeelt underbart!


Gud så ynklig min lilla bebis i den hemska stål-sjukhus-spjälsängen!

2 timmars sömn inatt, eller ja, imorse. 5 till 7 fick man sova inatt. Vidrigt. Albin har blivit bättre, ingen feber längre, bara lite rosslig och hostig.
Oliver däremot har fått högre feber och han håller på att hosta upp lungorna låter det som... Stackars lilla goa unge! Han har tillochmed hostat så han spytt upp vällingen ett par ggr stackarn... Vi provade att ge honom Ventoline nu, astmamedicinen som han fick när han hostade så mycket i sommras, låter redan som att det blivit aningens bättre, så hoppas den hjälper. Han har lyckats somna lite nu iaf..

Jag och Dan har såklart blivit smittade också. Båda har ont i halsen, snorar och hostar nu. Lär väl bli bara värre också eftersom man aldrig får vila nu heller. Usch, vad bitter jag är, den här perioden har varit bland den värsta i mitt liv. Jag är totalt slut, flera gånger varje dag vill jag bara ge upp.

Jag hoppas när den här sjukdomsperioden är över att det kommer en JÄÄVLIGT lugn period, för jag pallar inte mycket mer.

Båda barnen är sjuka, genomförkylda och febriga. Hela min familj har kräftskiva idag, men vi får stanna hemma, vilket känns såååå världelöst! Hade verkligen sett fram emot kräftskivan. Nåväl, jag och Dan får slaffsa i oss kräftor och västerbottenpaj ensamna ikväll när barnen har somnat. Sånt är livet.

Albin har iaf varit väldigt pigg idag, trots febern, vilkt är skönt. Inte så väldigt gnällig och dom har sovit helt okej inatt.
Nu har han börjat resa sig upp till stående också, med stöd. Ska lägga ut en film här snart, kanske inte idag men, får se. Det är iaf fullt ös på den ungen!

För övrigt så har vi haft det värsta åskovädret på länge här idag, större delen av dagen har det varit ljusspel, dunder och skyfall i Karlstad.

Nu ska jag slappa en stund, barnen tar en kort-lur, så bäst att passa på lite ryggläge innan det kör igång igen ;)

Trevlig lördag alla!

Uuuuhh dessa barn.... Det är ingen lek vill jag lova! Jag är trött och sliten och tålamodet finns inte alltid där.

Albin har blivit grymt förkyld. Så inatt vaknade han varannan timme och tokskrek, så det var ju ingen höjdarnatt om man säger så... Vet inte hur jag ska göra inatt om han ska sova i sin säng, eller om jag kanske ska lägga honom i vagnen som jag haft han på dagen, med höjd rygg? När han ligger täpper det ju igen totalt i näsan på honom, men när jag har haft honom i vagnen, nästan sittandes, har det gått bättre. Höja sängänden med böcker funkar ju aldrig för då knör dom sig ju bara ner till fotändan.
Lilla Albin, så snorig och hostig stackaren.

Och Oliver har börjat att skrika helt plötsligt. Alltså bara rätt ut, med ett helt oberört ansiktuttryck. Typ som att han testar rösten, han verkar inte alls besvärad. Ibland tillochmed garvar han när man tittar på honom. Man förväntar sig ett ledset ansikte med tanke på hur han skriker, men han skrattar? Knäppa unge, haha!
Men det blir otroligt jobbigt åt huvudet- sepciellt när man varit uppe varannan timme hela natten, som sagt....

Jobbigt är ordet! Bajsjobbigt!

Idag hade vi årets surströmmingskalas!



Tänk att något som luktar så "inte gott" kan vara så gott! :) Mumma!
Dan åt inte, han vägrade, efter hans traumatiska upplevelse med surströmming förra året, haha!

Mamma skulle ju förra året va så snäll och göra en macka åt honom med surströmming, men mamma hade nog lite för bråttom tror jag, för den fisken han fick va då inte rensad. Där låg det inälvor, skinn och hela baletten på. Dan som är villig att prova allt, tog några tuggor, men va nära att spy och nästan skrek: "ALDRIG MER!"

Jag kan förstå honom, den mackan va nog inge god... Jag försökte stoppa honom så att han skulle få en riktigt gjord, men nej, nej, han skulle prompt äta den mamma hade gjort. Fel av han kan jag säga :)

Det var första och sista gången Dan åt surströmming säger han och jag tror honom... :)

Jag var hos Emmeli i lördags som tog en maaaaassa kort på pojkarna. Jag har fått några smakprov redan :)
Här kommer två till er också :)





Goerscht!!

Gissa om någon stog där till höger och försökte få dom att skratta? Haha!

Lugg igen.
Och inom kort blir nog håret även RÖTT!
Neeeeeeeeej, säger alla över 40.
Jooooooo, säger jag! ;)

Ja jag är inne i en period där jag inte känner något större sug för att blogga. Känns som jag orkar inte och hinner inte- dagarna rusar förbi och dom liksom flyter ihop så jag har knappt någon koll på vilken dag jag gjort vad. Och på kvällarna är jag så trött så jag bara somnar i soffan.

Jag bjuder på ett till filmklipp istället :)

Har glömt att berätta att jag va på BVC och vägde A och O i förrgår. Jag var inte på någon kontroll utan gick bara dit själv och tog en vikt, ska ju inte till bvc-sköterskan förrän barnen är 10 månader.

Albin vägde 8020g och Oliver vägde 9040g. Så nu skiljer det över ett kilo på dom. Inte så konstogt att Oliver drar ifrån i vikt, han sitter ju still han :)

Albin kan man hitta lite varstans nu för tiden!









Man ser mest baksidan av lilla Albin nu för tiden som ni ser, ständigt påväg bortåt :)

Och Oliver.. Inga tendenser att förflytta sig, han trivs bäst på sin filt, som Ferdinand ;) Sitter och vänder på sina leksaker.
Fast nu har vi fått låna den här av Stefan och Anneli och DEN ääälskar dom båda två! :)


Blir inte lika många kort och filmsnuttar på Oliver just nu som det blir på Albin, men det tar vi igen sen när Oliver växlar upp ett snäpp ;)
Han har dock börjat med en rolig grej och det är att när han skrattar så grinar han upp sig något så fruktansvärt- drar ihop ansiktet, rynkar på näsan och kisar med ögonen i ett försök att vara tok-charmig, haha! Man riktigt ser att han menar: "Titta på mig! Titta vad charmig jag är!"

Mamma tycker mest han ser ut som en trollunge när han gör så, men charmig kan ingen ta ifrån han att han är :)


Gud va goa dom är båda två!

Mysig dag hos Carro i måndags där vi bakade bullar, käkade lunch och såklart åt bullar :)

Inatt sov pojkarna i sitt rum för första gången. Våra pluttar.... Börjar bli så stora! Jag tänker fortfarande att dom är 6 månader, jag fastnade där på något vis. Men dom är ju snart 8! Helt galet.

Natten gick jättebra, dom sov bra. Jag var ju rädd att jag inte skulle höra dom eftersom barnrummet ligger lite "offside" från resten av lägenheten, så jag ställde in babyradion för säkerhets skull. Det hade dock inte varit nödvändigt, man vaknade ju av varje litet pip även fast dom låg i ett annat rum (lite fördröjning på radion, så ljudet där i kommer någon sekund senare, och jag vaknade alltid av "det riktiga" ljudet). Sen sov ju jag inte så superbra, var ju tvungen att springa dit och kika då och då så allt var okej, men så blir det väl första natten i eget rum, hehe :)
Kändes så ynkligt när dom låg där i varsinn säng, helt ensamma. Vad fånig man är! Men det är ju livets gång ;)

Men det var nödvändigt, för barnen vaknar av Dans ringklocka och när han spinger in och ut i rummet osv, och har dom väl vaknat då så somnar dom inte om igen vid den tiden. Och jag vill INTE vakna och gå upp kl 6, med två gnälliga barn som egentligen inte har sovit "färdigt"! Idag sov dom till 7.30, det är lagom för att dom ska va pigga och glada :)
Mindre pigg mamma som önskar att hon kunde få sova till 9 varje morgon, haha, men vad gör man? Bara pallra sig upp och dra på kaffet snabbt som attan!

När vi flyttade in sängarna igår sänkte vi även Albins säng. Han har börjat sätta sig upp och nu även dra sig upp för att försöka stå. Krypningen har lossnat för han nu också, så nu är han mobil! ;) Just nu jagar han en petflaska som rullar iväg varje gång han anfaller den, haha!
Det är skönt faktist, för han skriker inte lika mycket nu, frustrationen har släppt nu när han kan börja utforska och röra på sig. Men nu gäller det att passa ungen också! :)

Oliver sitter mest där han sitter, haha, han är så lugn och tyst. Sitter och grejar och vänder på sina leksaker och tittar på Albins galenskaper. Han har dock börjat lägga sig ner och rulla runt, runt för att förflytta sig, men inga planer på att krypa vad det verkar :)

Nej nu är det dags för grabbarnas frukost!

Jag har blivit helt utsliten efter semestern. Tänk att roligheter kan köra totalt slut på en. Jag kände av att jag började bli slut redan förra veckan, men då var det ju fint väder och vi hade besök osv, så då knuffade man undan det och fortsatte köra på i högt tempo. Vattenland, äta ute, åka och bada, träffa vänner, grilla, åka hit och åka dit och hela tiden med två små barn, ösa, ösa, ösa.

När fredagen och regnet kom kom det över en som en käftsmäll. Sedan dess har jag varit helt förstörd. Hela helgen har jag varit matt, yr, illamående och bara allmänt förstörd. Vid minsta ansträngning har jag fått lägga mig ner för jag har blivit yr i bollen (nej, jag är INTE gravid, men känslan är ungefär densamma vad jag minns). Först trodde jag att det var pga att barnen är så krävande, för det ÄR dom verkligen nu, och har varit i ett par veckor. Det är asjobbigt med två små som hela tiden slåss om ens uppmärksamhet nu för tiden.
Men efter en helg där jag bara varit hemma med min familj och efter lite samtal med min psykolog- alltså min mamma- har jag nu insett att det har inte mestadels med barnen att göra- utan det är pga av allt umgänge, aktiviteter och härj vi har hållt på med i fyra veckor nu. Jag har blivit såhär förut, så jag känner precis igen det. Jag känner inte av när det blir för mycket utav det goda, utan kör på tills jag nästan kolapsar.
Jag har nog svårt att inse att jag har ett ganska stort behov av lugn och ro och ensamtid (som numera betyder ensam med barnen, ensam är man ju aldrig längre :)). Det är ju så kul att umgås och hitta på saker! Men tillslut är det inte kul längre, inte när det blir för mycket.

Jag är helt slut. Och jag behöver vila. Och det är det jag gör nu. Hemma, ensam med mina barn. Dan gör sin första arbetsdag efter semestern idag och jag undrade hur jag skulle orka med detta nu när jag är van att hela tiden få hjälp och "bara" behöva ta hand om ett barn i taget. Det har ju varit lyx mot för vad man är van!

Men jag tror det kommer gå bra, det är skönt att det blir vardag igen, och man kommer in i den vanliga lunken igen, med mindre fläng och mer rutiner. Det känns skönt.

Nu ska jag återgå till mitt kaffe, till min morgontidning och till pojkarna som hänger på sin filt. Och på schemat idag står ingenting.

Pappa Dan skulle umgås lite med sina pojkar, men det slutade såhär:






Tur pojkarna kan roa varandra lite ;) Hehe..

Vi har haft kompisar från Kalmar här i några dagar- Patrik och hans tjej Elin kom och hälsade på. Vi hade riktigt roliga dagar ihop!
I måndags var vi till Sunne Vattenpark och röjde loss! Riktigt kul hade vi! Bebbarna var såklart med och det gick jättebra!
Vi kom dit vid lunchtid så vi började med att ge barnen mat och äta själva. Mätta och nöjda så badade vi Albin och Oliver i barnpoolen. Det var uppskattat, dom skrattade gott och tyckte nog det var riktigt skönt i värmen!




Efter bebisbad så deckade pojkarna gott i deras vagn och då var det våran tur! När en eller två satt och var barn- och värdesake-vakt så röjde resten i rutschkanorna. Våran tur att va barn! Älsker´t!

Nöjda efter mat och bad



Vattenlandet




När gossarna vaknade tillbringade dom resten av vistelsen i sitt uv-tält (som dom har hängt i större delen av sommaren nu, haha).



När vi kom hem efter en kanondag på vattenlandet så laddade vi om för att gå ut och käka! Slitsamt, men vad gör man inte när man får gäster, haha! Bara att köra på!
När det  var dags för barnen att sova så la vi dom i vagnen och traskade in till stan. Sov som stockar båda två. Tanken var att vi skulle äta på Bishop´s uteservering men det var ju smetfullt såklart, så vi traskade ner till inre hamn istället och åt på Ankdammen.




Snacka om kanonmåndag!

Övriga tiden dom var här så blev det en ride på stan, grillning, sushikäk och lite allmänt runtkoll. Tanken var att vi skulle ta båtbussen runt Karlstad, men det var ju fullsatt så det sket sig. Men ändock finfina dagar!

Ja så känner jag verkligen nu. Två veckors konstant hetta, gnälliga barn som har svårt att somna, huvudvärk och trött som en gris, nej jag skulle gött kunna ha höst nu känner jag! Visst jag älskar sommaren, värmen, sola och bada, men när man nu i två veckors tid har packat denna jävla strandväska och masat sig iväg till stranden, bara för att man inte orkar göra något annat, så börjar även det bli tröttsamt..

Jag kan säga att vi har haft en underbar semester och jag är glad att det varit så fint väder- men nu är det bra känns det som. Man blir mätt på även det.

Nu vill jag ha svalare väder, till och med lite regn skulle sitta fint. Längtar faktist lite till hösten. Alla årstider har sin charm, men man blir också faktist trött på alla årstider efter ett tag när det blir för mycket av det goda! Utom kanske senvåren då, den vet jag inte om jag skulle kunna tröttna på :)

Men nu tycker jag att det får vara bra med denna stekande hetta för denna gången, vi smälter bort här!

Filthäng i hemmet ;)

En dag förra veckan blev det poolhäng med Carro. Mysigt värre!

Förra veckan preimärbadade Albin i sjön. Han var väldigt försiktig men tyckte ändå att det var lite spännande. Oliver dyngsov i vagnen, så det blev inget bad för honom denna gång :)



Noel leker i vattenbrynet


Sofia tog fina bilder på Albin när han plaskade som jag väntar på att få! :)


Noel i sin stol :)


Albin ville också testa!

Albin vill INTE att Oliver ska sova om han är vaken, gud så tråkigt det är tycker han!

Varför inte ett försök till väckning?