Den matglade tvillingmamman

Idag har jag varit ensam med barnen hela dagen för första gången. Dan har jobbat och ska jobba resten av veckan också. Det var lite halvnervöst igår kväll när man visste att man skulle vara själv med två små liv och ta hand om allt själv, men när man gick upp i morse så föll det sig ganska naturligt och det har gått bra får jag säga. Det är ju just matsituationerna som kan va lite besvärliga, när båda är vrålhungriga och skriker i högan sky samtidigt. Eller om man är inne och byter en sprängfylld bajsblöja på den ena och den andra ligger i vardagsrummet och skriker sig blå för att han har en rap på tvären. I dom situationerna känner man ibland att man inte riktigt räcker till och man får dåligt samvete för att båda behöver en, men man kan bara ta en i taget. Men det har gått bra ändå, det gäller bara att inte stressa upp sig.
Konstigt nog så blir jag inte speciellt uppstressad heller. Jag som brukar va så stressad som person är det inte alls nu, det är rätt underligt. Man tycker nästan att man skulle bli mer stressad som nybliven mamma och dessutom med tvillingar, men det har blivit precis tvärtom. Kanske för att jag inser att det inte är någon idé att stressa? Jag vet inte. Skönt är det iaf.

Idag tog jag en promenix in till stan med Jenny och lille Vinston. Jag skulle till apoteket och Jenny skulle kolla efter en ny overall till sin pojk. Jag köpte Minifom till lille Oliver. Han har sån magknip så han skriker tills han blir svett (och blå) stackarn och han har även jättemycket gaser så jag tänkte jag skulle prova Minifom och se om det blir bättre med den. Någon som har erfarenheter av den?

Vill avsluta med att beklaga sorgen till Dans familj och släkt nere på Öland som i lördags förlorade sin fina far/farfar/gammelfarfar. All kärlek till er!