Mariebergsskogen
Vi har varit i Mariebergsskogen hela dagen idag med Jenny och Vinston, det har varit såååå underbart! Värmande sol, 12 grader i skuggan. Jackan blev för varm, man kunde sitta och njuta i endast tröja. Helt sjukt.
Tänk vad pigg och glad man blir av solen och värmen!
Barnen har lekt i lekparken, vi har tittat på djuren och fikat i solen. Mycket uppskattat av allihopa. Nästa gång tar vi med korv och grillar lite korv till lunch :)
Bjuder på lite bilder från våran utedag:
Tandådalen
Här kommer lite fin bilder från veckan:
Fantastisk vecka!
Vill även understyka att jag faktist hade hjälm när jag åkte skidor ;) Hade bara tagit av mig den när vi pausade på korten ovan, hehe.
Suck och stön!
Dom är verkligen överallt, och dom skriker och grinar mest hela tiden, drar i varandra, slår varandra, ska ha varandras leksaker HELA tiden, idag känns det som JAG BLIR GALEN! Det blir värre och värre detta, känns ibland inte helt hanterbart att ta hand om dom själv om dagarna.
Jag fick slänga dom i badet förut bara för att jag skulle veta vad jag har båda två medan Dan lagar mat. Nu har jag lagt Albin alldeles för tidigt bara för att jag inte orkar.
Känns verkligen att det är dags för dom att börja på dagis nu, dom är för stora, klåfingriga, nyfikna och rastlösa för att va hemma med mig längre. Och dom är två! Man har ingen kontroll.
En månad kvar innan det är dags för dagis. Jag längtar dit kan jag säga! Jag saknar att jobba och jag är trött på att va hemma med barnen. Faktist. Kanske är fult att säga så? Vad vet jag, det är så jag känner iallafall. Jag trivs superbra på mitt jobb, saknar arbetskamraterna och jag kan inte tillfredsställa mina barn här hemma längre, så det är väl inte så konstigt att jag känner så.
Hujja, där fick jag spy av mig lite, det var skönt. Har vart en pissig dag, bortsett från ett supermysigt födelsedagskalas hos goa Elina som fyllt 5 år.
Hemma!
Jag behöver hjälp
Varje anfall känns som en käftsmäll för både mig och Dan. Och efter det ska man försöka ladda om, tänka positivt, bli pigga och glada, tänka att "det här var nog sista gången".
Det har hållt på i snart 5 månader nu...
Varje dag, 7 dagar i veckan tar jag hand om barnen, kan inte lämna dom med Dan förutom när dom sover. Då borde jag också sova, men då ska det handlas, hämta saker, åka till tippen, mm, mm, för Dan får inte köra bil. Jag kan inte med ord beskriva hur JÄÄÄÄVLA jobbigt detta är, för både mig och för Dan. Och att inte ens kunna åka iväg och träna... Jag känner mig låst och kvävd och Dan känner sig maktlös. Det är hemskt.
Visst, jag kan träna när barnen somnat på kvällarna, men hur faaan ska jag orka det?
Jag måste be om mer hjälp, jag vet. Men folk har ju sitt egna också.. Alla har röven full. Men om man kan planera in dagar där folk som vill kan hjälpa till? Bara ett par timmar eller så, så man kommer ifrån lite grann. Måste försöka med det.
Så ni som känner mina barn och har tid att hjälpa till- Jag behöver hjälp. Jag säger det nu (fast det tar emot).
Jag behöver hjälp och tar emot den närsomhelst.
Kan säga att om någon vill passa det ena barnet någon dag så är det jättestor hjälp bara det, att få egentid med ett barn är också något jag saknar! Och med risk att låta provocerande till familjer med ett barn (det är det inte menat!) men för mig är det semester om jag får lämna bort den ena ungen en stund och "bara" ta hand om ett.
Imorrn kommer mamma hit så jag får åka ifrån, tack gode gud.
Till helgen åker vi till Sälen med Dans familj, tack gode gud. Det ska bli så grymt skönt och välbehövligt.
Ny telefon
Jag var ju emot android å smartphones å allt vad det nu heter, men jag har fått lägga mig ;) Det är ju bra smidigt att ha så mycket funktioner i en telefon och det finns dessutom knappt något annat att välja på i butikerna nu. Men visst knappar man på telen mycket oftare. Jag hoppas att det är nyhetens behag! :)
Det blev enna sånhär:
Klätterapor
Han skjuter även upp dörren till sovrummet (har skjutdörrar som går in i väggen, går alltså inte att stänga igen dom så dom är "fast"), klättrar upp på datorstolen och vidare upp på skänken som jag skrev om i tidagare inlägg, och sitter och slår på datorn. Ja det har blivit aktiva barn av bröderna Lundgren och speciellt Oliver då som sagt ;) Så nu måste jag köpa en hasp till sovrumsdörren så att han inte tar sig in där.
Inte en lugn stund här hemma kan jag säga (förutom när vilddjuren sover då, hehe). :)
Byrån/Skrivbordet
Jag har ju glömt att visa byrån Dan har byggt i sovrummet! Det är så dåligt med förvaring i denna lägenhet och vi gör allt för att utnyttja varje del maximalt. En byrå i sovrummet vill man ju ha där man kan ha åtminstonde underkläder, linnen och sånt. Sen har vi ju saknat en plats att ha datorn på, den har stått lite här och var, på köksbordet, vardagsrumsbordet osv. Och som vanligt tycker ju Dan aldrig att han hittar något som passar, för han ska ha allt milimeteranpassat, så då bygger han själv istället ;) Och glad är jag för det för han är duktig som fan och bra blir det! Och hur många möbelaffärer säljer egentligen en byrå kombinerat med skrivbord? Jag har då aldrig sett ett sånt ;) 
Stommen svetsade han ihop på förra jobbet
Lådorna är gjorda av MDF-skivor
Vi la på ett roligt golv på mdf:en som blev bänkskiva :)
Lite färg, handtag, lister och resultatet blev såhär:
Snajsigt va? :) Nu fattas bara en ordentlig stol till skrivbordsdelen, men tills vidare får klappstolen i plast från IKEA för 49 kr duga ;)
Åsikter
Jag vet inte om det finns något ämne där folk har mer åsikter om hur det ska gå till än just ämnet "barn" och "barnuppfostran". Hur saker ska göras och inte göras, hur man skulle agera i olika situationer, vad man aaaaaldrig skulle ha gjort själv och hur vissa barns beteende beror på hur föräldrarna agerar osv, osv. Det roliga är att folk som inte har barn själv är dom som har starkast åsikter om sånt. Jag tar upp detta mest för en rolig grej, eftersom jag var likadan själv innan jag fick barn. Så det är ingen som behöver ta åt sig, jag har inte råkat ut för någon åsikt, eller blivit uppläxad av någon, detta är bara en liten tanke som jag tycker är ganska intressant och komisk, nu när man själv fått barn.
Tänk vad man tyckte och tänkte att "så ska jag inte göra när jag får barn" och "varför gör dom si, varför gör dom så".
Alla dessa saker jag har haft åsikter om har jag redan gjort själv, säkert tusen gånger.
Konstigt det där, att man tycker så mycket om saker man inte har en aning om. För det finns få saker man vet så lite om innan man är där själv som hur det är att ta hand om barn. Spelar ingen roll om man har tusen barn runtomkring en, att alla vänner och familjer runtom har barn, man vet inte alls hur det är, och man vet inte hur ens egna barn kommer bli heller. Alla barn är så sjukt olika, därför ska man ju inte ha åsikter om hur olika föräldrar gör med sina barn.
Men det har man ändå :) Inte minst jag, som sagt, hade det (och har fortfarande!). Och jag kommer troligtvis fortsätta att ha åsikter och förutfattade meningar om folks beteende och agerande, för sån är jag, och det är ju lite roligt ibland också :P Men man får det bitet i arslet efteråt när man märker att "jahaaa det var däför den eller den gjorde på det här korkade (tyckte jag innan) viset", nu står jag här och gör samma sak själv.
Bara en liten flummig tanke från min sida :)
Öppna förskolan håller barnen igång
Dom sov till halv två och sen var dom vakna resten av dagen. Somnade redan kl 19, på typ två sekunder :P
Sov hela natten dessutom, även Oliver!
Så det är alltså så jag ska lura dom att vara vakna till lunch och sen sova en gång efter det. Jag provade ju att klä på dom att gå ut, hålla igång i deras rum här hemma, men det var ju lönlöst vad jag än gjorde kändes det som. Men öppna förskola is the shit helt enkelt (förutom alla äckliga baciller som svävar runt där då).
Jag får försöka ta mig till öppna förskolan på förmiddagarna istället för på eftermiddagarna. Det är skönare att dom sover en gång på dagen och sen somnar tidigt på kvällen. Det är faktist ENORMT stor skillnad när dom somnar 19 än om dom somnar 20,30!
Huja vad mycket sömnsnack det vart nu känner jag. Det är lite bökigt när dom är i en "skarv" som dom är nu, när man ska ställa om lite rutiner.
Idag ska vi iallafall till öppna förskolan på eftermiddagen, denna gången på Rud. Jag har stämt träff med en annan tvillingmamma som fick sina pojkar två dagar innan våra kom. Vi träffades på neoavd, pratade en del där och bytte nummer, sen har vi bara stött på varandra då och då men aldrig tagit tag i att ses. Men nu har vi iallafall tagit tag i det och det ska bli SÅ kul att träffa henne och hennes pojkar igen. Tror inte vi har setts på ett halvår ungefär, har ju hänt endel med våra pojkar sen dess :)
