Utsliten
Jag har blivit helt utsliten efter semestern. Tänk att roligheter kan köra totalt slut på en. Jag kände av att jag började bli slut redan förra veckan, men då var det ju fint väder och vi hade besök osv, så då knuffade man undan det och fortsatte köra på i högt tempo. Vattenland, äta ute, åka och bada, träffa vänner, grilla, åka hit och åka dit och hela tiden med två små barn, ösa, ösa, ösa.
När fredagen och regnet kom kom det över en som en käftsmäll. Sedan dess har jag varit helt förstörd. Hela helgen har jag varit matt, yr, illamående och bara allmänt förstörd. Vid minsta ansträngning har jag fått lägga mig ner för jag har blivit yr i bollen (nej, jag är INTE gravid, men känslan är ungefär densamma vad jag minns). Först trodde jag att det var pga att barnen är så krävande, för det ÄR dom verkligen nu, och har varit i ett par veckor. Det är asjobbigt med två små som hela tiden slåss om ens uppmärksamhet nu för tiden.
Men efter en helg där jag bara varit hemma med min familj och efter lite samtal med min psykolog- alltså min mamma- har jag nu insett att det har inte mestadels med barnen att göra- utan det är pga av allt umgänge, aktiviteter och härj vi har hållt på med i fyra veckor nu. Jag har blivit såhär förut, så jag känner precis igen det. Jag känner inte av när det blir för mycket utav det goda, utan kör på tills jag nästan kolapsar.
Jag har nog svårt att inse att jag har ett ganska stort behov av lugn och ro och ensamtid (som numera betyder ensam med barnen, ensam är man ju aldrig längre :)). Det är ju så kul att umgås och hitta på saker! Men tillslut är det inte kul längre, inte när det blir för mycket.
Jag är helt slut. Och jag behöver vila. Och det är det jag gör nu. Hemma, ensam med mina barn. Dan gör sin första arbetsdag efter semestern idag och jag undrade hur jag skulle orka med detta nu när jag är van att hela tiden få hjälp och "bara" behöva ta hand om ett barn i taget. Det har ju varit lyx mot för vad man är van!
Men jag tror det kommer gå bra, det är skönt att det blir vardag igen, och man kommer in i den vanliga lunken igen, med mindre fläng och mer rutiner. Det känns skönt.
Nu ska jag återgå till mitt kaffe, till min morgontidning och till pojkarna som hänger på sin filt. Och på schemat idag står ingenting.
När fredagen och regnet kom kom det över en som en käftsmäll. Sedan dess har jag varit helt förstörd. Hela helgen har jag varit matt, yr, illamående och bara allmänt förstörd. Vid minsta ansträngning har jag fått lägga mig ner för jag har blivit yr i bollen (nej, jag är INTE gravid, men känslan är ungefär densamma vad jag minns). Först trodde jag att det var pga att barnen är så krävande, för det ÄR dom verkligen nu, och har varit i ett par veckor. Det är asjobbigt med två små som hela tiden slåss om ens uppmärksamhet nu för tiden.
Men efter en helg där jag bara varit hemma med min familj och efter lite samtal med min psykolog- alltså min mamma- har jag nu insett att det har inte mestadels med barnen att göra- utan det är pga av allt umgänge, aktiviteter och härj vi har hållt på med i fyra veckor nu. Jag har blivit såhär förut, så jag känner precis igen det. Jag känner inte av när det blir för mycket utav det goda, utan kör på tills jag nästan kolapsar.
Jag har nog svårt att inse att jag har ett ganska stort behov av lugn och ro och ensamtid (som numera betyder ensam med barnen, ensam är man ju aldrig längre :)). Det är ju så kul att umgås och hitta på saker! Men tillslut är det inte kul längre, inte när det blir för mycket.
Jag är helt slut. Och jag behöver vila. Och det är det jag gör nu. Hemma, ensam med mina barn. Dan gör sin första arbetsdag efter semestern idag och jag undrade hur jag skulle orka med detta nu när jag är van att hela tiden få hjälp och "bara" behöva ta hand om ett barn i taget. Det har ju varit lyx mot för vad man är van!
Men jag tror det kommer gå bra, det är skönt att det blir vardag igen, och man kommer in i den vanliga lunken igen, med mindre fläng och mer rutiner. Det känns skönt.
Nu ska jag återgå till mitt kaffe, till min morgontidning och till pojkarna som hänger på sin filt. Och på schemat idag står ingenting.
Kommentarer
Postat av: Ölandspappsen
Det är riktigt att man behöver vila ibland och att kroppen säger ifrån och då gäller det att prioritera och vila när det finns tillfälle.
Hoppas du hinner ladda batterierna nu när det återgår till det normala.
Kram
Postat av: Magda
Oj vad jag känner igen mig. Förstår precis vad du menar. Efter nästa smålandsresa så ska jag inte göra så mycket på ett tag jag heller. Hoppas du fick njuta av ditt kaffe o din tidning i lugn o ro. Kram
Postat av: Jolie
det är väl därför alla säger att man behöver ha semester efter semestern ;-) Det som är positivt med hösten är att man kan vila mer och vara inne och mysa :-) Utan att få dåligt samvete för det. Hoppas du vilar upp dig så vi kan ta en kaffe någon dag, börjar se ljuset i tunneln nu. Kommer bli lite mer ledig snart.
Trackback
