Åsikter
Jag vet inte om det finns något ämne där folk har mer åsikter om hur det ska gå till än just ämnet "barn" och "barnuppfostran". Hur saker ska göras och inte göras, hur man skulle agera i olika situationer, vad man aaaaaldrig skulle ha gjort själv och hur vissa barns beteende beror på hur föräldrarna agerar osv, osv. Det roliga är att folk som inte har barn själv är dom som har starkast åsikter om sånt. Jag tar upp detta mest för en rolig grej, eftersom jag var likadan själv innan jag fick barn. Så det är ingen som behöver ta åt sig, jag har inte råkat ut för någon åsikt, eller blivit uppläxad av någon, detta är bara en liten tanke som jag tycker är ganska intressant och komisk, nu när man själv fått barn.
Tänk vad man tyckte och tänkte att "så ska jag inte göra när jag får barn" och "varför gör dom si, varför gör dom så".
Alla dessa saker jag har haft åsikter om har jag redan gjort själv, säkert tusen gånger.
Konstigt det där, att man tycker så mycket om saker man inte har en aning om. För det finns få saker man vet så lite om innan man är där själv som hur det är att ta hand om barn. Spelar ingen roll om man har tusen barn runtomkring en, att alla vänner och familjer runtom har barn, man vet inte alls hur det är, och man vet inte hur ens egna barn kommer bli heller. Alla barn är så sjukt olika, därför ska man ju inte ha åsikter om hur olika föräldrar gör med sina barn.
Men det har man ändå :) Inte minst jag, som sagt, hade det (och har fortfarande!). Och jag kommer troligtvis fortsätta att ha åsikter och förutfattade meningar om folks beteende och agerande, för sån är jag, och det är ju lite roligt ibland också :P Men man får det bitet i arslet efteråt när man märker att "jahaaa det var däför den eller den gjorde på det här korkade (tyckte jag innan) viset", nu står jag här och gör samma sak själv.
Bara en liten flummig tanke från min sida :)
Men dom flesta som har åsikter innan dom får barn, ändrar sig när dom väl får barn och inser hur det är och att det inte alltid är så jävla lätt:-) Men vi mammor är ganska bra på att alltid lägga oss i, kritisera och ifrågasätta varandra och varandras val när dom kommer till barnen, istället för att stötta varandra. Ta bara detta med amning tex. Jävligt lätt att sitta och ha åsikter om oss som inte ammat, när man själv inte haft problem. Bara ett ex...man blir då ifrågasatt, uppläxad osv osv istället för att visa förståelse och sympati. Och så är det med mycket tycker jag rent allmänt. Tyvärr. Sen upplever jag att det också bara är vi mammor som håller på såhär. Inte männen. Undra hur det kommer sig? :-)
Sv: just amningen var bara ett exempel på saker som andra mammor ofta har åsikter om. men det gäller ju som sagt oavsett. nej jag hade inte heller någon nära som hade åsikter, men ja...en del andra tyckte ju att "guuud va jobbigt och hålla på och värma mat", det är ju bara att ta fram bröstet liksom, mycket lättare!" jo. om amningen FUNKAR ja! Jaja, jag har aldrig mått dåligt över det eller tänkt på det. Huvudsaken för mig var att ungen var mätt, mådde bra och att jag mådde bra. jag tänker inte amma denna gången heller - hur många i omvärlden har inte åsikter om det tror du? hahaha :-)
Nää, åsikter om varandras val kommer folk alltid att ha. Märkligt bara att vi mammor/kvinnor är dom enda som ältar och lägger oss i så mycket om hur andra väljer att göra. ;)
Så sant. Jag var likadan (och är det fortfarande ibland.)
Tycker dock att det är lite synd att vi mammor eller pappor för den delen inte kan hjälpa varann och suporta lite mer.
Som tex när hade en skrikande G på golvet på Kvantum(något jag aldrig trodde skulle ske MIG för då skulle jag minsann...) Iaf då kom en arbetskamrat och hejjade.. Några dagar senade säger hon; Gud jag tänkte på dig i går, kommer i håg hur hemskt och jobbigt det var med 3 åringar. Men det var ju precis så.
Tack, äntligen någon som kommer i håg och erkänner. Alla andra säger men så gjorde aaaldrig mina barn..
Mer Suport tack :-) Och Mel, ammingingen är säkert skit jobbig för de flesta men ingen jävel erkänner det heller. Gud vad jag slet med ammingen den första tiden och grät en hel del. Men när den väl fungerade ville jag inte ge upp heller. Men alla kan inte amma, och det är ju synd om man vill :-)
Men barna klarar sig ändå, jag är själv uppväxt på ersättning..
