Hysterisk julhandling
En gran skulle vi köpa också, men det var vi ytterst nära att skita i. Dan sa "vi skiter i granjäveln i år, jag orkar inte med det här!"
Då blev jag sur och tyckte han var fånig (fast jag egentligen var lika grinig och ville skita i det jag också), så åkte jag till Plantagen bara för att göra tvärtemot vad han sa. Fånigt va? :) Där kom kvinnan i mig fram :P
Så kul julhandel hade vi idag, haha.
Men vi kom iallafall hem med en gran (och lite högre blodtryck) och nu bara Oliver har somnat också, så ska vi försöka klä den.
Kanske det kommer upp en bild sen på vår tjusiga gran? :P Varenda kotte lägger upp sina granar på facebook, så jag är så trött på granar så jag vill spy ;)
Men här får jag ju naturligtvis lägga upp den, eller hur ;)
Märks det måhända att jag inte har någon vidare julstämning i kroppen mån tro? :P
Med all rätt tycker jag själv faktist!
Julkänsla i kroppen har jag inte haft på 100 år tror jag. En högtid jag lätt skulle klara mig utan, tyvärr beror det säkert på alla satans förväntningar och krav. Resa bort över ju är nått jag vill, så kan man ju ge ungarna klappar ändå. (för det är ju kul) Nästa år måste jag jobba jul oxå, och de tar med sig julmat till jobbet och klappar till varann.. Fy fan.
Alla vi som har haft små känner igen oss. Förväntningar, krav och allt ska vara så mysigt, när det mer är att överleva som gäller. Här kommer några goda råd och tips:
- Åk själv utan "gubbe" eller "gumma" OCH barn!
- När "snurren" blir för stor, ta en fika på lite glögg och en hel näve pepparkakor.
- Gör era egna traditioner, strunta i hur ni har haft det tidigare. Det är Er jul!!!!
- Och man måste inte städa och feja så vansinnigt. Tänd granen, släck taklamporna, dofta på några hyacinter, värm lite glögg och titta på barnen som har slitit upp någon klapp eller present alldeles för tidigt, men vad gör det:) Det kommer fler jular och födelsedagar, och då.........:)
Det viktiga är ändå att ni har varandra och er familj.
Kram
alla utom jag då, haha! ;-) ett tips till nästa år, är att lämna bort ungarna när sånt ska fixas. Då blir det lite lättare och mindre stressigt hehe :-)
Man lever som man lär ,hehe
Förlåt....
Sv: nej det är väl aldrig "bara att lämna bort" ;) men ni har någon som kan hjälpa er iaf och det är ju bra, ni får slåss om hennes lediga tid och planera in barnvaktandet :-)
Kikar in och säger hej:)
Har också tvillingar på 1½ år, samt tjejrer på 2½ och 3½ år :)
Hej!
Har tvillingpojkar på snart 10 månader, och jag har läst din blogg ett tag nu. Känner igen mig mycket i det du skriver. Verkligen kul att läsa om pojkarna.
:)